Ett mastodontinl�gg ? 13 063 tecken om IKO:s lagbygge, OAIK:s brister, ett kommande derby, Amar Zubcevic, Sk�ne, CK och Dackarnas s�songsinledning

Christian Gustafsson — Tue, 04 Jun 2013 00:02:03 +0200

Det finns dom som hävdar att den här bloggen är död.

Fock off, säger jag. Här har ni 13 063 – TRETTONTUSENSEXTIOTRE! – tecken om heaven and hell, skrivna rakt ut in the air. I princip oredigerade.

Tar väl en förmiddag eller så att läsa i genom.

Håll till godo.

• • •

Har försökt nå Roger Jönsson några dagar. Sportchefen. Han är svår att få tag på i bland och jag kan förstå honom. Åtta timmar om dagen säger han att han tillbringar med sin smartphone tryckt mot kindbenet.

Tuffa tider, för en lagbyggare. Se där, en Gyllene Tider-referens direkt.

Nåväl. Till saken.

Efter att Jonathan Johnson (han klarar ju i alla fall första kriteriet, det att man måste ha en känd pappa om man ska spela i/träna IKO) presenterats så återstår fyra spelare att presentera.

• Målvakt

– Det är ett gissel. Det bästa vore om förbundet tilldelade alla lag varsin målvakt, sa Jönsson och skrattade och skojade, men menade nog lite vad han sa.

De är ett lotteri att värva målvakt.

IKO har i dag tre vägar de funderar på:

1) Svensk keeper och då finns i princip bara Michal Zajkowski att tillgå, han är kontaktad och intresserad, men affären är inte superhet. Nicklas Dahlberg har ju varit på tapeten, men han är tydligen inte sugen på IKO.

2) Utländsk målvakt. Troligen det troligaste. Gissningsvis en finne eller jänkare.

3) Låna. Frölunda är en klubb som det återigen skulle kunna lånedealas med. Men det finns fler elitserieklubbar som kan tänka sig att ställa upp och låna målvakt till IKO.

• Back

En offensiv rightback som är god för 20–25 poäng. Det är kravbilden på sista (för nu) backpusselbiten. Finns kanske någon svensk, men troligen handlar det även här om en utländsk lirare.

• Center

Jönsson hade tänkt sig att sno Johan Andersson från Södertälje, men han valde att stanna i Kringelstan. Föll på plånkans storlek. Andersson hade så klart varit en lysande andracenter och inte minst en svensk andracenter. Nu är det som det är. Svenska hockeyspelare är, liksom engelska fotbollsspelare, för dyra i förhållande till sin kapacitet och därför lär det handla om en legoknekt även på den här positionen.

• Forward

IKO är hyfsat nära med en kanadensare. En yngre kille, som har motsvarande Nordamerikastats som Soares och Leavitt. Förmodligen den position som är närmast en lösning.

Roger Jönsson vill helst ha lagbygget klart till midsommar, men då blir det bråda dagar och det troliga är att en eller två platser står öppna en bit in i juli. Och det spelar väl egentligen ingen roll. Det är den 1 augusti som är nyckeldatumet. Då anländer Soares och Leavitt och då ska det gås på is. Allt innan dess är egentligen irrelevant.

Om de här fyra spelarna blir utlänningar, vilket är troligt, så hamnar IKO på tio utländska spelare. Det låter kanske mycket, men egentligen spelar det ju ingen roll. Förra säsongen hade IKO nio utländska spelare och det gick ju bra. Laget är förmodligen populärare än någonsin. Det viktigaste är trots allt vilka resultat laget presterar och då spelar det mindre roll om lirarna kommer från Dalarna eller Wisconsin.

Min känsla är att publiken skiter lite i vilket, bara laget vinner.

• • •

Dessutom ska en juniortränare och en tredjetränare till a-laget rekryteras.

Lutar åt Andreas Schultz i första fallet. Tredjetränare finns ett par olika spår. Robert Burakovsky är fortfarande ett av dem.

• • •

På tal om IKO.

Årsmötet förra veckan blev ju intressant. Först satt jag av de kanske tråkigaste 45 minuterna i mitt liv. Mats Söder pladdrade på om allt mellan himmel och jord, Sven-Åke Johansson förde en sövande talan som mötesordförande och en hel radda trotjänare tackades av med blommor och medaljer och fan och hans moster.

Men. Så. Plöstligt.

Mötet var slut och bara punkten Övriga frågor återstod.

Då greppade Mats Söder mikrofonen igen och sa: ”Vi måste ha ett extra årsmöte i augusti. Jag ska nämligen avgå”.

Häpp!

Jag vaknade med ett tyck och fick ringa redigeraren i Kalmar och prioritera om tidningen. Nyheten om att Per Nygren, kommunsekreteraren, valts in i styrelsen fick stryka på foten för Söders bomb.

Jag kan absolut förstås Söders dilemma, att han inte har tid att sköta sitt numera rätt stora företag samtidigt som han lägger ner själ och hjärta och mer än det i IK Oskarshamn. En förening som omsätter 25 millar och har massor av anställda.

Nu står IKO inför problemet att skaffa en ny ordförande. Det finns ju vissa kravspecifikationer med rollen. De tre senaste ordförandena har hetat Leif Hammarqvist (Moderaternas starke man när det begav sig), Niklas Lundin (vd för Luxo, Glamox och numera Länsförsäkringar) och Mats Söder.

Ni hajar.

Det går inte att sätta vem som helst på den här posten. I skrivande stund har jag inga gissningar på vem som kan tänkas ta över klubban, men gissningsvis blir det någon inom näringslivet. Kanske någon mer delegerande och mindre framträdande roll än de senaste bossarna.

Hur som helst så är det hyggligt krattat för den som kommer in. Mats Söder har gjort ett hästjobb och satt en organisation som i skrivande stund håller på och expandera ytterligare. Det är inte längre som när Niklas Lundin tvingades sitta på kansliet och ringa agenter för att knyta upp de sista spelarna i truppen.

• • •

Oskarshamns AIK har redan nu förlorat lika många matcher som under hela förra säsongen. Å andra sidan kommer det inte krävas några 51 poäng för att vinna den här tokjämna serien.

Drygt 40 pinnar kommer troligen räcka.

Mot Lindsdal blottades OAIK:s brister ganska tydligt:

• Målvaktsspelet. Darmin Sobo borde givetvis ha tagit frisparken som Fredrik Petersson dunkade upp i nättaket från 30 meters håll. Kanske hade det varit bättre att han inte satt upp någon mur alls, då tror jag att han hade haft större chans att ta den.

• Längden. OAIK är ett pygmélag. När Fredrik Petersson gick till väders och knoppade in 1–1 var det ingen som var i närheten av att kunna matcha honom. Här saknas Johannes Lagesson och Peter Jansson.

• Målskyttet. Förra året vräkte OAIK in mål. Nu får de slita hjärtat ur kroppen för varje mål. Alla de chanser som skapades i första halvlek mot Lindsdal borde ha resulterat i åtminstone två mål till. Så mycket skapade svartvitt. Joakim Lengyel och Filip Jägerbrink (som verkligen inte är den som ska göra målen) har dragit sitt strå till stacken och gjort de mål man kan begära, men resten?

• Det oförutsägbara. När laget förra året hamnade i trubbel och underläge och sånt så hade de alltid en Peiman Eliassi eller en Niki Avdyli att kasta in och ändra matchbilden med. Det finns inte nu. Som Johan Israelsson, Lindsdalskaptenen, skrev på Twitter efter matchen: ”Publiken får inte se lika mycket show i år. Snarare ett starkt kollektivt. Kanske inte lika sexigt”.

Nu låter jag gnällig här. OAIK är trots allt bara tre poäng från serieledning och jag tror absolut att de kommer vara med hela vägen. Men man har ju stora krav på laget som skämt bort sin publik med vacker gärdsgårds-tiki-taka de senaste åren.

Och kraven ska vara höga. Föreningen har själv en uttalad målsättning att gå upp i division 1 den här säsongen.

Närmast väntar Rosengård borta i helgen. Sannolikt en festlig upplevelse för OAIK-spelarna. Rosengård har hittills ett publiksnitt på 932 personer. Överlägset bäst i serien, om än beroende på nåt derbyjippo.

• • •

På tal om OAIK. I nästa omgång av Smålandscupen möts Oskarshamns AIK och IFK Oskarshamn. Visst, Smålandscupen är Smålandscupen, men visst fasen kommer det bli festligt.

IFKO är på gång rejält i fyran och kommer säkert satsa allt på att rubba storebror i den här matchen. Frågan är hur allvarligt OAIK tar på matchen.

Gissningsvis skickar Ola Petersson ut ett gäng med barn spetsat med några a-lagsspelare.

Frågan är om det räcker mot Amar Zubcevic & Co.

• • •

Och när vi ändå är inne på Amar Zubcevic.

Vad tror ni, skulle han göra avtryck i en högre division?

Killen har gjort 14 mål på åtta division 4-matcher så här långt och det är ju makalöst bra. Jag har alltid gillat Amar och hans spelstil och tror faktiskt att han skulle tillföra kvaliteter i dagens OAIK som inte finns för närvarande.

Det oförutsägbara, det spektakulära.

Han knorrar ju in frisparkar som många allsvenska spelare bara drömmer om.

Vore definitivt värt att testa för Johan Woxö, men jag gissar att OAIK är lite för stolta för att komma och försöka locka spelare från Arthur Wingrens blåvita gamla skapelse från 1904.

• • •

Ser att The Quill får strålande recensioner för sin nya platta, Tiger blood. Inte mer än rätt. Den är lysande.

• • •

Bästa svenska låten just nu. Oskar Linnros "Kan jag får ett vittne?".

• • •

Min löparkarriär (den är på division 6-nivå, typ) är på väg uppåt igen efter ett par år i dvala. Gjorde 49 minuter på milen (ute) häromdagen och skulle nog kunna gå ner mot 21 minuter på halvmilen om jag pressade mig lite.

Målen är 45 på milen och under 20 på halva distansen.

Fullständigt ouppnåeliga, är känslan.

• • •

Är för övrigt rätt besatt av löpartider. Jag är så jäkla imponerad av folk som kan springa fort och länge. Kan inte för mitt liv förstå hur Jonas Andersson – Skåne – kunnat springa milen på 29.40. Det är så infernaliskt, osannolikt snabbt så ingen kan förstå det.

För att klargöra. Man måste alltså håll över 20 km/h på ett löpband om man ska komma ner på en sådan tid.

Jag klarar knappt att komma upp i den hastigheten. Han gjorde det dessutom utomhus, vilket är eter värre.

I mina ögon är Skåne en av Oskarshamns största idrottsmän genom tiderna. Utan skadan 2007 hade han varit ännu större. Garanterat.

• • •

En annan löpare som man bara måste impas av är Christian ”CK” Karlsson. Den gamle hockey- och fotbollsspelare springer lite som en sånt där figur som är hälften häst och hälften människa, ni vet. Kallas det möjligen kentaur?

Lite trippande, men fort så in i bänken går det. Han var bara ett par minuter efter Skåne på Skomakareloppet och gjorde Göteborgsvarvet på 1.23 i den tropiska hettan för ett par veckor sedan.

Djupt imponerad är jag.

Djupt.

• • •

En pliktskyldig bortaseger mot Hammarby, en tung viktoria mot Piraterna, en hedersam förlust borta mot Smederna och – nu senast – en svag insats hemma mot Indianerna.

Dackarna, som haft otur med skador, har blandat och gett.

I kväll, tisdag, väntar Vargarna från Norrköping hemma på G&B Arena och allt annat än en säker hemmaseger är underkänt.

Jo, så är det faktiskt. Vargarna har visserligen haft lite oflyt i inledningen och hade säkert haft betydligt fler poäng om de haft alla förare tillgängliga. Men nu har de inte haft det. I kväll saknas ikonen Nicki Pedersen. Även hans ersättare, Scott Nicholls, har fått lämna återbud.

Dackarna ska omöjligen kunna förlora.

• • •

Hur har då förarna skött sig så här långt?

I avsaknad av Darcy Ward är Fredrik Lindgren och Michael Jepsen Jensen ryggraden i laget. Stabila, spöar motståndarnas stjärnor och plockar stadigt tvåsiffriga poäng. Även Patryk Dudek har varit bra. Han har hanterat plats ett i laget – den kanske svåraste – på ett bra sätt.

Sedan är det mer tveksamt.

Dennis Andersson ger jag godkänt. Det är tufft att plocka poäng som ordinarie och han har ändå haft en hel del motståndare efter sig. Patrick Hougaard gjorde några bra insatser på reserven, men klappade i genom när han fick köra som ordinarie senast. En tillfällighet?

Mikkel Michelsen har gjort det okej, inte mer, som reserv och är än så länge inget att hålla sig i när det blåser.

Simon Gustafsson är en gåta. Den åkskicklige ynglingen har gjort några hyggliga heat, men står på det stora hela stilla i utvecklingen. Frågan är om det inte är bättre att köra med Joel Larsson – som imponerat när han fått chansen – för tillfället.

• • •

Dackarna var ett oskrivet kort när serien började. Fågel eller fisk?

Efter fyra omgångar känner jag i princip samma sak.

Mästarna från 2007 är ömsom en stolt örn högt i det blå, ömsom en klubbad rödspätta.

Samtidigt spelar det egentligen ingen roll hur bra eller dåligt ett lag är på våren. Väldigt få saker i speedway-Sverige avgörs den här tiden på året. Just nu leder Västervik serien och har tillsammans med Indianerna varit det bästa laget. Samtidigt känns det som att i princip alla, utom Vargarna och Hammarby, kan ta sig till en SM-final med rätt resa.

Det finns väl ingen annan sport där förutsättningarna kan ändras så radikalt och det är ju lite av charmen. En simpel regnkväll hit eller dit i slutspelet kan rubba mycket. En långtidsskada på Iversen i Indianerna eller Jonsson i Smederna vänder upp och ner på det mesta.

Och vad händer om något lag plockar in Tai Woffinden, Matej Zagar eller Tomasz Gollob i transferfönstret?

• • •

För Dackarna är det är många om och men och saker och ting som ska falla på plats. Men säg att Darcy Ward kommer tillbaka som den topp fem-förare i världen som han var innan skadan. Säg att Lindgren och Jepsen Jensen håller sin nivå. Säga att Dudek tar ett kliv till. Säg att Hougaard och Andersson stabiliserar sig. Säg att Michelsen gör ”en Jepsen Jensen”. Säg att Gustafsson hittar sig själv.

Säg framför allt att Dackarna får vara skadefria.

Då skulle faktiskt Micke Karlsson och Jerker Erikssons ungdomsgård kunna vara med och utmana om guldet när det drar ihop sig till slutspel.

För det är ju faktiskt då speedwaysäsongen börjar.

Barometern Oskarshamns-Tidningen - Blogg - Christian Gustafsson

Ett mastodontinl�gg ? 13 063 tecken om IKO:s lagbygge, OAIK:s brister, ett kommande derby, Amar Zubcevic, Sk�ne, CK och Dackarnas s�songsinledning